Hur fungerar Infektionsverktyget?
I korthet bygger Infektionsverktyget på att läkare i samband med ordination av antibiotika i journalsystemet anger om orsaken till ordinationen är en samhällsförvärvad eller vårdrelaterad infektion eller om ordinationen görs i profylaktiskt (förebyggande) syfte. Om det rör sig om en vårdrelaterad infektion anger läkaren också vilken infektion det rör sig om: urinvägsinfektion, lunginflammation, blodförgiftning, postoperativ sårinfektion, infektion med Clostridium difficile (en viss tarminfektion) eller ”annan vårdrelaterad infektion”. Vidare överförs också information om diagnoser, laboratoriesvar och medicinska åtgärder från journalsystemen till Infektionsverktyget, däribland viktiga riskfaktorer för vårdrelaterade infektioner, såsom urinvägskatetrar, centrala venösa infarter och respiratorbehandlingar. Ur registrerad information kan statistik av olika slag sammanställas och återkopplas till vårdenheten. Lösningen bygger på en nationellt enhetlig terminologi och en nationell lagring av information. Ambitionen är att Infektionsverktyget så småningom ska kunna samla in och bearbeta information om laboratoriesvar, riskfaktorer, in- och utskrivning och antibiotika för att främja patientsäkerhet och en bättre individuell vård och behandling inom VRI-området.

 

Vilken typ av information kan följas upp med hjälp av Infektionsverktyget?

Det beror dels på vad som registreras i det egna vårddokumentationssystemet, dels på vilken information som det finns strukturerade meddelandeformat för. Meddelandeformat finns i dag utarbetade för registrering av ordinationsorsaker, laboratoriesvar, vårdkontakter, tillstånd, aktiviteter och enheter (se RIV-specifikation för Infektionsverktyget). Allt som går att leverera via de strukturerade meddelandeformaten kan följas upp, oavsett vilket system som informationen fanns i från början. Infektionsverktyget går alltså att koppla till vilket system som helst.

Är Infektionsverktyget endast avsett för slutenvård?

Nej, Infektionsverktyget fungerar också bra inom primärvården. I primärvården innebär en användning av Infektionsverktyget framförallt en utökad möjlighet att registrera postoperativa sårinfektioner och att följa upp att riktlinjer för antibiotikaanvändning följs.

När Infektionsverktyget ska införas, hur ser ansvarsfördelningen ut mellan det nationella projektet och vårdgivarna?
Det nationella projektet kommer att stödja vårdgivarna vid införandet. För att kunna få del av införandestödet måste vårdgivarna dock först ha utsett en lokal projektledare, ordnat finansiering för arbetet och ha bildat en styrgrupp med beslutsmandat. Läs mer under Kom igång lokalt. De vårdgivare som ännu inte kvalificerat sig kommer inte att få aktivt införandestöd, men däremot kommer det nationella projektet att tillhandahålla nödvändig information så att de kan påbörja kvalificeringen. Under införandefasen kommer det nationella projektet också att planera nästa projektfas, t.ex. utvecklingen av Infektionsverktyget ur ett Strama-perspektiv.

Är Infektionsverktyget ett kvalitetsregister eller ett hälsodataregister?

I dagsläget ingendera. Infektionsverktyget har många likheter med både kvalitetsregister och hälsodataregister, men med dagens lagstiftning är det inte möjligt att klassa det som vare sig det ena eller det andra. När det gäller kvalitetsregister får dessa inte användas i den individuella patientvården, det är frivilligt för vårdgivare att registrera uppgifter i dem, och patientens samtycke krävs för registrering. Hälsodataregistren är inte avsedda för uppföljning på enhets- eller vårdgivarnivå, även om lagen om hälsodataregister inte utesluter sådan uppföljning. Att Infektionsverktyget på sikt skulle kunna användas för smittspårning och smittskyddsåtgärder talar också mot att det skulle klassas som hälsodataregister, liksom det faktum att hälsodataregister ska förvaltas av en central förvaltningsmyndighet.

Kommer registreringen att vara obligatorisk, eller blir det en frivillig funktion som man kan fylla i när man får tid?

Registreringen av orsaken till antibiotikaordinationen (dvs. samhällsförvärvad infektion, vårdrelaterad infektion eller profylax) kommer att vara obligatorisk. Den kommer att byggas in i journalsystemet så att man inte kan komma vidare om man inte registrerar svar på frågorna. Om registreringen inte var obligatorisk, skulle stora delar av informationen aldrig registreras. Och med ett stort informationsbortfall blir det svårare att få ut något bra av de uppgifter som trots allt registrerats. Tanken är att registreringen, som tar ca 10–15 sekunder, ska bli en naturlig del av antibiotikaordinationsprocessen. 

Det är inte alltid helt självklart vilken infektion man har att göra med, och det kan ju också senare visa sig att den första bedömningen var fel. Vad ska man göra när man är osäker?
För de flesta är rådet att registrera det som just då verkar mest troligt. Kvaliteten blir tillräckligt bra för uppföljning även om några registreringar inte är helt ”rätt”. För vissa avdelningar, t.ex. neonatal, görs dock så många ändringar efterhand att den första bedömningen normalt inte säger så mycket. Här fungerar Infektionsverktyget tyvärr inte så bra ännu, utan det behöver utvecklas så att man kan följa förändringar av bedömningar.

Spelar det någon roll hur vi har informationen strukturerad i våra lokala vårdinformationssystem?

Nej, så länge ni kan skicka den information som efterfrågas i rätt meddelandeformat så spelar det ingen roll hur den är strukturerad hos er eller var den finns lagrad. Meddelandeformat finns utarbetade för registrering av ordinationsorsaker, laboratoriesvar, vårdkontakter, tillstånd, aktiviteter och enheter. De finns beskrivna i RIV-specifikation för Infektionsverktyget.

Är det juridiskt tillåtet att skicka in informationen från ett lokalt till ett nationellt register?
Ja, bara det finns ett personuppgiftsbiträdesavtal som gör att den lokala vårdgivaren överlåter den tekniska informationslagringen till ett nationellt register. Det finns tydliga regler för hur ett personuppgiftsbiträde ska hantera informationen ur ett informationssäkerhetsperspektiv. I dag är det också en förutsättning för den nationella lagringen att varje vårdgivare endast tillgång till sin egen information (sin egen ”tårtbit” i det nationella registret). 

Kommer Infektionsverktyget att kräva saker som SITHS, HSA, Säkerhetstjänsterna med mera?

Alla användare måste ha ett SITHS-kort för att kunna använda Infektionsverktyget. Användare med speciell behörighet får sådan behörighet via medarbetaruppdrag i HSA-katalogen. HSA-katalogen används också som informationskälla för de enheter man registrerar i verktyget, vilket innebär att alla enheter som registreras måste finnas i HSA-katalogen. När det gäller Säkerhetstjänsterna är Infektionsverktyget i dagsläget inte anslutet till dessa, men det kommer att bli det i en senare version.

Ska varje landsting/region betala för nyttjandet av Infektionsverktyget?
Den nationella delen av verktyget har utvecklats av CeHis via de allmänna pengar som landstingen/regionerna betalar till CeHis. Verktyget tillhandahålls nu utan kostnad via Sjunet, men arbetet med anslutning och lokal utveckling måste finansieras lokalt av respektive landsting/region.

Kan ett landsting följa upp lokala/specifika faktorer/parametrar och få rapporter även över information som inte ingår i det som bestämts nationellt?
Ja och nej. Det som registreras i verktyget måste följa den nationella strukturen, dvs. man måste använda rätt meddelandeformat. Meddelandeformat finns utarbetade för registrering av ordinationsorsaker, laboratoriesvar, vårdkontakter, tillstånd, aktiviteter och enheter (se RIV-specifikation för Infektionsverktyget). I dagsläget är det alltså endast dessa faktorer/parametrar som är möjliga att registrera. Däremot kan vårdgivare välja att även registrera andra typer av ordinationsorsaker, laboratoriesvar, vårdkontakter, tillstånd och aktiviteter än de som man kommit överens om nationellt. Gör man det bör man i möjligaste mån ändå använda nationell terminologi, men det är också möjligt att använda lokal terminologi för registreringen. När det gäller enheter går det inte att registrera några enheter som inte finns i HSA-katalogen. 

Kan samhällsförvärvade infektioner registreras på samma sätt som vårdrelaterade infektioner?
Ja, det är ett exempel på en utökning som är möjlig att göra lokalt, eftersom den följer samma struktur som den nationella registreringen och bara avviker vad gäller terminologi. I piloten i VGR har samhällsförvärvade infektioner registrerats. I användargränssnittet har då en ny popup-ruta visats på skärmen när användaren klickat i att antibiotikaordinationen gjorts med anledning av en ”Samhällsförvärvad infektion”. I den nya rutan har användaren sedan kunnat välja bland olika typer av infektioner. Vi rekommenderar att termer från den nationella terminologin Snomed CT används för de samhällsförvärvade infektionerna, även om det inte finns något explicit krav på det. En eventuell mappning mot Snomed CT görs i samarbete med det nationella projektet.