Bakgrund

Arbetet med Infektionsverktyget har sin grund i SKL:s Patientsäkerhetssatsning. Såväl vårdrelaterade infektioner som felaktiga eller onödiga antibiotikaordinationer hör till de största patientsäkerhetsproblemen i dagens hälso- och sjukvård. Vid landstingsdirektörsmötet i maj 2010 fattades ett beslut om att utveckla och införa en nationell lösning för registrering, bearbetning och återkoppling av information om vårdrelaterade infektioner och antibiotikaordinationer – Infektionsverktyget.

Nytta

Många studier har visat att man med hjälp av kontinuerligt förbättringsarbete väsentligen kan påverka antibiotikaanvändning och förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Minst 20 procent av alla vårdrelaterade infektioner bedöms kunna undvikas med hjälp av sådant förbättringsarbete.
Ett sätt att motivera förbättringsarbete är att öka varje enskild vårdenhets medvetenhet om riskfaktorer, problem och förbättringsmöjligheter. Pionjärförsök med ett IT-stöd för kontinuerlig registrering och återkoppling av information om infektioner och antibiotikaordinationer på bl.a. Södra Älvsborgs sjukhus i Borås ledde till en minskning av förekomsten av vårdrelaterade infektioner samt drastiskt minskad användning av bredspektrumantibiotika (cefalosporiner).

Vad omfattar Infektionsverktyget?

Slutleveransen från den nationella delen av det tidigare projektet omfattar:

• ett nationellt register för rapportering av relevant information inom området
• specifikationer av såväl vilken information som ska vara möjlig att rapportera till registret som hur rapporteringen tekniskt ska genomföras (kommunikationsgränssnitt)
• ett nationellt gemensamt verktyg för återkoppling till rapporterande enheter.

Lösningen bygger på en nationellt enhetlig terminologi och en nationell lagring av information. Varje vårdgivare har dock enbart tillgång till sin egen ”tårtbit” av informationen. Infektionsverktyget integreras i de lokala journalsystemen.

Hur bedrivs arbetet?

Infektionsverktyget har nu gått över i förvaltningsfas. Arbetet bedrivs dels i ett centralt, nationellt del, dels lokalt hos varje vårdgivare som inför Infektionsverktyget. Den nationella delen har bl.a. ansvarat för utvecklingen av själva verktyget, terminologiurvalet och utarbetet med de jämförelsetal som ligger till grund för återkopplingen. I anslutning till det nationella arbetet med Infektionsverktyget har också en genomlysning av juridiska frågeställningar genomförts.

Två vårdgivare, Uppsala och Västra Götaland (VGR), har deltagit som piloter under utvecklingsfasen, och de var även först ut med den skarpa användningen av verktyget. I samband med pilotdriften testas anpassningen av deras journalsystem samt överföring och rapportverktyg.

Övriga vårdgivare kommer successivt att kunna ansluta. Vårdgivarna ansvarar för sina egna införandeprojekt, som efter att ha uppfyllt några grundkriterier (vårdgivaren ska ha utsett en lokal projektledare, bildat en styrgrupp med beslutsmandat och ordnat finansiering för arbetet) kan få stöd från det nationella förvaltningen. Läs mer under Komma igång lokalt.

Under införandefasen kommer det nationella förvaltningen också att planera nästa fas, bl.a. utvecklingen av Infektionsverktyget ur ett Strama-perspektiv samt primärvårdsspåret.

För att optimera Infektionsverktyget ur medicinsk synvinkel kommer en medicinsk expertgrupp att analysera och värdera medicinska utvecklingsfrågor. Vidare kommer expertgruppen att ge råd till förvaltningsgruppen såväl om genomfört arbete som om fortsatt utveckling av Infektionsverktyget.