Ny lösning för journal på nätet
Nu finns en modell för att hantera journaluppgifter på Internet. Den gör det möjligt för patienten att både ta del av sin journal och interagera med vårdgivaren via nätet – utan att störa vårdens processer. Modellen är skräddarsydd för att fungera inom den nuvarande lagstiftningen.
– Vi föreslår att ett eller flera pilotprojekt startar under 2012. Då får vi möjlighet att testa modellen, säger professor Göran Petersson, läkare och ordförande i projektets styrgrupp.Att patienter får tillgång till journalinformation via nätet är en nödvändig utveckling, menar Göran Petersson.
– Här har vi en logisk och konkret modell som visar hur det kan gå till. En viktig poäng med modellen är att patienten inte går in i sjukvårdens elektroniska system, utan att viss journalinformation förs över till Internet där patienten sedan kan ta del av den, förklarar han.Göran Petersson betonar att det är klokt att man börjar i liten skala och lär av erfarenheterna, innan man startar några större införanden.
– I ett första steg skulle man kunna tänka sig att man tar fasta på ett tydligt invånarbehov som kommit fram under arbetet med modellen, och det är att få en överblick över sina egna, och gärna familjens, vaccinationer, säger han.
Den modell som nu presenteras är ett resultat av förstudien ”Din journal på nätet” som Inera AB genomfört under 2011 och som nu är klar. Förstudien har gjorts på beställning av Center för eHälsa i samverkan, CeHis. Uppdraget var att ta reda på vad som krävs för att patienterna ska kunna få ta del av sin egen journalinformation på nätet - vilket är ett av målen i den Nationella strategin för eHälsa. Avsikten är att ge patienterna större möjligheter att aktivt ta del av sin egen vård och behandling.
– I uppdraget ingick inte att ge förslag på IT-arkitektur eller teknikval. Istället har vi koncentrerat oss på de juridiska, etiska och medicinska konsekvenserna, förklarar Maria Ekendahl, projektledare på Inera AB.
Arbetet med förstudien har skett i två etapper. Under den första etappen kartlades patienterna behov (delrapport 1), medan fokus under etapp två låg på hitta lösningar på vårdens olika frågeställningar (delrapport 2). Synpunkterna har insamlats genom fokusgrupper, enkäter, seminarier, hearings, studiebesök, enskilda intervjuer och erfarenhetsutbyte med tidigare genomförda projekt. Den nu föreslagna modellen och tankarna kring den, har även varit ute på remiss till ett stort antal aktörer inom hälso- och sjukvården. Remissinstanserna har överlag varit positiva till modellen.
Modellen som kallas EHR-PHR är den första av sitt slag, och den är framtagen för att passa svenska förhållanden och svensk lagstiftning. En viktig lag på området är patientdatalagen som säger att en vårdgivare får lämna ut journalinformation till patienter elektroniskt.Patienten kan titta på informationen, men lagen ger inte patienten några möjligheter att föra in anteckningar i journalen.
– Men för patienterna räcker det inte med att bara kunna läsa information. Man vill även kunna kommunicera och interagera med vårdgivaren. Det framgår både av våra och andras undersökningar på området. I den modell som vi nu föreslår uppfylls dessa önskemål, förklarar Göran Petersson.
I korthet innebär modellen att vårdgivaren överför sekretessprövade journaluppgifter till en säker plats på Internet, i modellen kallad för exportyta. Via ett personligt hälsokonto på nätet kan patienten hämta den exporterade informationen och ta del av den. Uppgifterna som överförts är patientens egendom - till skillnad från själva journalen som vårdgivaren äger enligt patientdatalagen.
För att patienten ska kunna interagera med vårdgivaren innehåller det personliga hälsokontot också en exportyta dit patienten kan överföra vissa uppgifter, till exempel information om tobaksvanor eller resultat av olika egenskattningar. Dessa uppgifter kan vårdgivaren sedan hämta och föra över till vårdens journalsystem.
På sitt hälsokonto kan patienten även göra anteckningar och samla kompletterande information från annat håll. Patienten kan också kommunicera med andra patientgrupper och forum via hälsokontot.
Enligt förstudien bör inte vårdgivarna av juridiska skäl förvalta personliga hälsokonton. Istället förslår man att detta sköts av någon annan som inte själv driver direkt vårdverksamhet. På så sätt kommer man inte i konflikt med vare sig personuppgiftslagen eller patientdatalagen.
Maria Ekendahl berättar att frågan om patientens tillgång till sin journal via nätet har väckt ett stort engagemang.
– Även om alla är överens om att denna utveckling är bra, finns det olika åsikter om vilken typ av journalinformation som ska lämnas ut och hur snabbt det ska ske. Vissa anser allt ska lämnas ut så snart som möjligt, medan andra betonar riskerna med att information som kan oroa förmedlas på distans, berättar hon.
På initiativ av Sveriges Läkarförbund föreslår förstudien ett rådrum på 14 dagar för känsliga uppgifter. Då hinner ansvarig vårdpersonal att bekräfta eller avskriva arbetshypoteser i journalen som kan vara potentiellt oroande. De flesta uppgifter ska dock kunna lämnas ut direkt, menar förstudien, för att patienten ska känna sig delaktig.
– Rådrummet är en bra lösning. Då hinner läkaren också att ta kontakt med patienten om det skulle behövas innan journaluppgifterna blir tillgängliga via nätet, säger Göran Petersson.
Han tycker att modellen tar hänsyn till de synpunkter som kommit fram från patienter och vårdpersonal.
– Modellen placerar patienten i centrum på ett tydligt sätt, samtidigt som vårdens medarbetare får behålla kontrollen över journalen som arbetsredskap, säger Göran Petersson.
I förstudien betonas avslutningsvis att även om modellen fungerar inom ramarna för den nuvarande lagstiftningen, krävs troligtvis en tydligare lagreglering på sikt om den ska införas nationellt.
- Rapporten ger en bra etisk och juridisk grund för fortsatt utveckling. Dessutom föreslår den en konkret modell för hur samspelet kan vara mellan det personliga hälsokontot och vårdens information, säger Åke Rosandher, chef för CeHis. Vi kommer nu att gå vidare med projekt där invånaren får en enkel och lättanvänd tillgång till sin journalinformation, sitt eget hälsokonto och e-tjänster som tex tidbokning, val av vårdgivare m.m.
Läs mer:
Din journal på nätet - Inera AB
För mer information kontakta:
Göran Petersson, styrgruppens ordförande,
Tel : +46 (0)70-944 71 24
goran.petersson@lnu.se
Maria Ekendahl, projektledare
Inera AB
Tel : +46 (0)8-452 73
maria.ekendahl@inera.se
Åke Rosandher, chef
Center för eHälsa i samverkan
Tel : +46 (0)70-57 19 374
ake.rosandher@cehis.se