Nyheter

Nytt ordinationsverktyg pilottestas i Mölndal

2012-01-25T12:37:14+00:00

Nu startar överföringen av Apoteket AB:s lokala dosregister till ett nytt nationellt register hos Apotekens Service AB.

Nu startar överföringen av Apoteket AB:s lokala dosregister till ett nytt nationellt register hos Apotekens Service AB. Förändringen är det sista steget i omregleringen av apoteksmarknaden. I samband med överföringen av dosrecepten ersätts det nuvarande verktyget eDos av ordinationsverktyget Pascal som är ett nyutvecklat webbaserat IT-stöd som utvecklats av Inera AB. Med ett nationellt dosregister på plats är också grunden lagd för uppbyggnaden av den nationella ordinationsdatabasen, NOD, som ska vara i drift innan årsskiftet 2012-2013. – Dosregistret kommer att ingå som en del i NOD tillsammans med receptregistret och läkemedelsförteckningen, förklarar Karina Tellinger, läkemedelsstrateg på Center för eHälsa i samverkan, CeHis. Mölndal startar först av alla Startskottet för överföringen av dosregistren går i Västra Götaland, där intensiva förberedelser pågår i Mölndal. – Vi är det område som kör igång först av alla. Just nu genomför vi en pilot för att kontrollera att hela kedjan fungerar. Den 20 februari är det planerad driftstart. Vi börjar då med 1 000 patienter, berättar Carolina Jansson, implementeringsansvarig och en av dem som håller i införandet av Pascal i Västra Götaland. I första läget berörs vårdpersonal vid åtta vårdcentraler, Mölndals kommun, delar av Sahlgrenska universitetssjukhuset samt dosapoteket i Göteborg. – Överföringen till det nationella dosregistret sker under helgen. Det innebär att personalen använder eDos på fredagen vid ordination av dosförpackade läkemedel, för att på måndagen arbeta i Pascal, förklarar Carolina Jansson. Hårdare säkerhetskrav vid inloggning I och med bytet av ordinationsverktyg kommer säkerhetskraven att bli hårdare vid inloggning, vilket Carolina Jansson tycker är bra. – Tidigare har det räckt med användarnamn och lösenord, men för att få åtkomst till Pascal krävs att man identifierar sig med ett så kallat SITHS-kort, eller med hjälp av engångslösen via mobiltelefon. Det här är krav som ställs i patientdatalagen, och syftet är att försäkra sig om att ingen obehörig får tillgång till patientuppgifterna, förklarar Carolina Jansson. I andra halvan av mars är det breddinförande i hela Västra Götaland. En dryg månad senare, enligt planen den 23 april, ska samtliga dosregister i landet vara överflyttade. Förändringen berör cirka 40 000 dosförskrivande läkare och sjuksköterskor. NOD ger en samlad bild över patientens läkemedel Därefter startar arbetet med att bygga upp den nationella ordinationsdatabasen, NOD. Arbetet utförs av Apotekens Service AB på uppdrag av CeHis. Syftet med NOD är att samla information om patientens alla receptbelagda läkemedel på ett ställe. På så sätt skapas en komplett och aktuell läkemedelslista som är åtkomlig oavsett var patienten söker vård. Denna samlade bild över patientens mediciner ska leda till en effektivare och säkrare behandling, bland annat genom att antalet läkemedelsrelaterade problem, som interaktioner och biverkningar, minskar. – Förskrivaren kommer att kunna läsa, registrera och också ändra i ordinationer som ligger i databasen. Men all information i NOD är endast tillgänglig om patienten ger sitt samtycke och det finns en patientrelation, förklarar Karina Tellinger. När NOD slår upp sina portar kommer databasen att innehålla information om alla öppenvårdsordinationer 15 månader bakåt i tiden. – Med öppenvårdsordinationer menas de läkemedel som patienten får på eRecept. Målsättningen är att även de mediciner som ges under behandling på sjukhus ska ingå i databasen. Vid öppnandet kommer det också att finnas information om dosordinationer, samt om utlämnade läkemedel, det vill säga de mediciner som patienten faktiskt hämtat ut på apoteket. Tanken är nu att journalsystemen ska integreras med NOD. På så sätt får förskrivaren inte bara tillgång till all information, utan kan också ordinera direkt mot NOD och behöver på så sätt inte skriva eRecept. Man kan även använda sig av webbklienten Pascal i kommunikationen med NOD. – Vi tror att framför allt att det är vårdgivare som inte har ett journalsystem som kommer att använda Pascal, till exempel en mindre privat läkarmottagning, säger Karina Tellinger. Ytterligare ett sätt att nå NOD är att gå in via den nationella patientöversikten, NPÖ. Men då har man endast tittbehörighet, och kan inte föra in några ändringar i läkemedelslistan. Förväntningarna är stora Förväntningarna på NOD är stora. En av dem som ser fram mot en gemensam nationell läkemedelslista är Christer Printz, kvalitetsöverläkare på Skaraborgs sjukhus och medlem i CeHis medicinska referensgrupp. – Jag kommer att kunna se varför ett läkemedel ordinerats och varför ett annat satts ut, oavsett vem som gjort ordinationen. Jag får också möjlighet att sätta ut andra läkares ordinationer, om till exempel ett läkemedel inte längre ska användas. Andra fördelar är att systemet varnar om ett nytt läkemedel inte passar ihop med andra mediciner på patientens lista, säger Christer Printz. Enligt Christer Printz innebär NOD att varje läkare måste ta ett större ansvar för patientens hela läkemedelslista. – En gemensam läkemedelslista innebär ökad transparens, vilket sannolikt också ökar intresset för att hålla listan aktuell. Jag är övertygad om att detta kommer att leda till höjd patientsäkerhet, säger han. Läs mer: Apoteket AB Apotekens service Center för eHälsa i samverkan, CeHis Inera AB För mer information kontakta: Karina Tellinger, strateg läkemedelsstöd Center för eHälsa i samverkan Tel : +46 (0)8-452 77 07 karina.tellinger@cehis.se

Ta del av beskrivning om Öppen Källkodshantering!

2012-01-24T14:42:11+00:00

Nu finns en första version av Öppen Källkods hantering färdig att ta del av i RIV Tekniska Anvisningar (RIV TA) 2.1.

Nu finns en första version av beskrivning för Öppen Källkods hantering färdig att ta del av i RIV Tekniska Anvisningar (RIV TA) 2.1. I denna anvisning klassificeras projekten i olika typer baserat på graden av öppenhet. Vidare finns det i anvisningen checklistor med olika direktiv som ska hanteras vid uppstart av nationella projekt. RIV Tekniska Anvisningar (RIV TA) ingår som en del i RIV – Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg. Syftet med denna anvisning är att beskriva hur man realiserar utbytet av information mellan två parter. RIV TA är en integrerad del i den nationella arkitekturen. Allt material kring nationella tjänstekontrakt och tjänsteplattformen har migrerades under slutet av 2011 från osor.eu till Google Code. Detta innebär att enbart Google Code används. Eventuella frågor besvaras av Lennart Eriksson som är ansvarig för teknisk arkitektur på CeHis. RIVTAs webbplats - här finns exempelvis dokumentet "RIV Teknisk anvisningar - Öppen Källkod" som innehåller vidare detaljer inklusive checklistor. Teknisk arkitektur CeHis.se För mer information kontakta: Lennart Eriksson, ansvarig för Teknisk arkitektur CeHis Center för eHälsa i samverkan Tel : +46 (0)70-7927854 Lennart.eriksson@onroute.se

Elektroniska sjukintyg – en enklare, snabbare och säkrare process

2012-01-17T11:52:46+00:00

Att få bort pappersintygen vid sjukskrivningar och ersätta dem med elektroniska kommunikationslösningar är målet med projektet Elektroniskt sjukintyg.

Att få bort pappersintygen vid sjukskrivningar och ersätta dem med elektroniska kommunikationslösningar är målet med projektet Elektroniskt sjukintyg. Projektet har nu kommit så långt att systemet har införts i nästan alla av landets landsting. Inom kort väntas även Västmanland, Dalarna och Gotland vara startklara. Enklare, snabbare och säkrare är honnörsorden som projektet från starten har arbetat efter. Genom att intygsskrivandet alltid sker i vårdens journalsystem och att överföringen till Försäkringskassan görs direkt (elektroniskt) blir honnörsorden till praktisk verklighet. För patienten innebär detta en vinst i form av en snabbare hantering av sjukskrivningen. En likvärdig process över hela landet gör det möjligt för Försäkringskassan att ta beslut baserat på rätt information. Kvalitén på underlagen förbättras när information som krävs för rättsäkra beslut alltid ska besvaras i intyget. Dessutom möjliggör en fråga-svar funktion snabba kompletteringar av underlagen, vilket ytterligare bidrar till en snabbare process. - Det slutliga resultatet leder till en enklare process för alla parter och den ursprungliga processen kan förkortas med hela 14 dagar, berättar Peter Lindgren, projektledare Inera AB. Projektet Elektroniskt sjukintyg genomförs av Inera AB på uppdrag av Center för eHälsa i samverkan, CeHis. CeHis har genom projektet utvecklat kraven och tagit fram en fullständig kravdokumentation till landsting och journalsystemleverantörer. Vidare har projektet utvecklat all den datamässiga infrastruktur som krävs för att vårdsystemen och Försäkringskassan ska kunna kommunicera intyg och meddelanden mellan varandra. Arbetet sker i samverkan mellan Försäkringskassan och vården och styrs av ett samverkansorgan med medlemmar från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Försäkringskassan. Parterna driver varsitt projekt för att lösa sina specifika frågor där Elektroniskt sjukintyg är vårdens projekt. Försäkringskassan.se För mer information kontakta: Peter Alvinsson, styrgruppsordförande Elektroniskt sjukintyg Center för eHälsa i samverkan Tel : +46 (0)70-684 40 87 peter.alvinsson@cehis.se Peter Lindgren, projektledare Elektroniskt sjukintyg Inera AB Tel : +46 (0)70-661 62 59 peter.lindgren@inera.se

Lokal spärrtjänst nu i skarp drift

2012-01-17T09:16:58+00:00

En IT-lösning som gör det möjligt att spärra lokal journalinformation är nu på plats i Landstinget i Uppsala län.

En IT-lösning som gör det möjligt att spärra lokal journalinformation är nu på plats i Landstinget i Uppsala län. Spärrtjänsten togs i skarp drift i början av november förra året. Hittills har 150 patienter valt att spärra uppgifter. Under våren ska spärrtjänsten även erbjudas andra intresserade landsting, kommuner och privata vårdgivare. – Våra erfarenheter hittills av spärrtjänsten är enbart positiva. Tjänsten fungerar tekniskt mycket bra. Fortfarande återstår en del arbete, men det känns som att vi är på rätt väg, säger landstingets IT-strateg Britt Ehrs, som håller i införandet av spärrtjänsten i landstingets journalsystem Cosmic. Lika entusiastisk är Cosmics systemägare Anders Björklind, chefläkare i Landstinget i Uppsala län. – Införandet har gått över förväntan. Det är en stor lättnad att ha tillgång till en fungerande spärrfunktion. Nu kan vi tillgodose våra patienters önskemål på ett enkelt och säkert sätt, säger han. Landstinget i Uppsala län är först ut i landet med att använda en lokal spärrtjänst för sitt journalsystem. Inera AB har lett det framgångsrika utvecklingsarbetet på uppdrag av Center för eHälsa i samverkan, CeHis. – Spärrtjänsten är inte framtagen enbart för Landstinget i Uppsala län, utan den ska även erbjudas andra vårdaktörer. Vi vet att det finns ett stort intresse, säger Peter Alvinsson, ansvarig för tjänsteområdet infrastruktur på CeHis. Det var när den nya Patientdatalagen kom 2008 som behovet av en spärrtjänst blev akut. Lagen gör det möjligt för en vårdgivare - till exempel ett landsting - att läsa elektroniska journaluppgifter hos en annan vårdgivare, så kallad sammanhållen journalförig. Enligt samma lag har patienten rätt att spärra information som han eller hon inte vill att den egna vårdgivaren eller andra vårdgivare ska se. Problemet är att landstingen inte har kunnat spärra uppgifter i sina egna journalsystem på något säkert och heltäckande sätt, vilket också Datainspektionen uppmärksammat. – Det är därför som vi nu utvecklat en spärrtjänst som enkelt kan kopplas till det lokala journalsystemet. Tjänsten hanterar sedan alla registrerade spärrar och ser till att inga blockerade uppgifter visas, förklarar Peter Alvinsson. Spärrtjänsten är inte en helt nyutvecklad IT-lösning. Den har brutits ut ur ett paket med nio sammankopplade säkerhetstjänster som IT-företaget Logica tidigare tagit fram på uppdrag av CeHis. Paketet med säkerhetstjänster används idag när vårdgivare delar journalinformation via den nationella patientöversikten, NPÖ, som nu håller på att införas i landet. – NPÖ är en nationell IT-lösning för sammanhållen journalföring. Säkerhetspaketet är integrerat med NPÖ, och designat för att garantera att rätt information lämnas ut till rätt person. Nackdelen är att säkerhetstjänsterna inte fungerar lokalt i landstingens egna journalsystem, utan bara vid kommunikation via NPÖ, säger Peter Alvinsson. För att lösa de lokala behoven har CeHis nyligen tecknat ett nytt avtal med Logica som innebär att säkerhetstjänsterna i fortsättningen kommer att levereras som separata och valbara tjänster. – Genom att säkerhetstjänsterna nu kopplas isär kan vårdgivaren använda dem både i det lokala journalsystemet och när man tar del av information via NPÖ, säger Peter Alvinsson. Den mest eftertraktade av de åtta säkerhetstjänsterna är spärrhanteringen, som nu testas som en fristående tjänst i Landstinget i Uppsala län. – När landstinget ansluter sig till NPÖ senare i år kommer spärrtjänsten att fungera även där, förtydligar Peter Alvinsson. Andra säkerhetstjänster som efterfrågas av landstingen är funktionen autentisering för att identifiera användare via så kallade SITHS-kort, liksom tjänsterna som kontrollerar patientsamtycke och patientrelation. Peter Alvinsson räknar med att de första separata tjänsterna ska vara klara för leverans innan sommaren. Läs mer: Om Säkerhetstjänster, CeHis För mer information kontakta: Peter Alvinsson, ansvarig för tjänsteområdet infrastruktur Center för eHälsa i samverkan Tel : +46 (0)70-684 40 87 peter.alvinsson@cehis.se

Regeringen ser över sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering

2011-12-22T17:05:02+00:00

Regeringen har beslutat att se över hur en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör se ut.

Regeringen har beslutat att se över hur en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör se ut. Lena Lundgren som är hälso- och sjukvårdsdirektör i Östergötland har utsetts till särskild utredare. I takt med att människor i Sverige lever allt längre ökar också behovet av vård och omsorg. Under de senaste åren har det skett stora strukturförändringar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den hälso- och sjukvård som landstingen och kommunerna ger samt de insatser inom socialtjänsten som kommunerna ger kräver fortlöpande samarbete i individuella vård- och omsorgssituationer. Den som rör sig över vårdgivargränserna ska inte riskera att få mindre säkra insatser av lägre kvalitet. Rätt information i rätt tid för rätt användare är en nyckel till personalens möjligheter att göra ett bra arbete för den enskilde. Med bakgrund av detta har regeringen fattat beslutet om att se över hur en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör se ut. Uppdraget ska slutredovisas i ett delbetänkande senaste den 31 mars 2012 och i ett slutbetänkande senast den 1 december 2013. Läs mer om beslutet på Regeringskansliets webbplats

Uppsala och Västra Götaland är igång med pilotdrift av Infektionsverktyget

2011-12-21T11:24:04+00:00

Nationellt unik uppföljning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning är nu i gång.

Nationellt unik uppföljning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning är nu i gång. Sverige får med Infektionsverktyget ett nationellt verktyg som hjälper vårdpersonalen i det lokala förbättringsarbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner, arbeta med en förbättrad användning av antibiotika och bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Infektionsverktyget ger också möjlighet att regionalt och nationellt följa förändringar i förekomsten av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning kontinuerligt i realtid. Infektionsverktyget bygger på erfarenheterna från ett projekt i Borås som utgick från vårdpersonalens behov. Först ut att införa verktyget är verksamhet inom Uppsala läns landsting som den 19 december startade sin pilot i skarp drift och den 21 december följer Västra Götalandsregionen efter. I övriga landsting och regioner pågår förberedelsearbetet. – Det handlar om vårdskador som vi måste komma åt. De orsakar inte bara ett lidande för patienten utan ger också längre vårdtider, vilket därmed ger ökade vårdkostnader, säger Ann-Sofie Geschwindt som är projektledare för piloten i Uppsala. Det blir ett verktyg för verksamheterna att använda i deras förbättringsarbete för att minska vårdrelaterade infektioner fortsätter Ann-Sofie. – Att hitta smittkällor är många gånger ett detektivarbete. Även om detta inte är ett smittspårningsverktyg kommer det att ge verksamheterna signaler när något inte står rätt till och då blir det också möjligt att åtgärda bristerna på ett effektivare sätt, säger Ann-Sofie Geschwindt. – Infektionsverktyget blir ett unikt hjälpmedel för återkoppling av antibiotikaanvändning till ordinatörerna säger Ingemar Qvarfordt, projektledare för piloten i Västra Götalandsregionen. Erfarenheterna från Borås visar att en sådan återkoppling dramatiskt kan förändra läkares användning av antibiotika. Detta är mycket angeläget med tanke på resistensutvecklingen hos bakterier avslutar Ingemar Qvarfordt. Landstingen står bakom beslutet om att utveckla och införa en nationell lösning för registrering, bearbetning och återkoppling av information om vårdrelaterade infektioner och antibiotikaordinationer – Infektionsverktyget. Arbetet med Infektionsverktyget har sin grund i SKL:s Patientsäkerhetssatsning. Läs mer om utveckling och införande av Infektionsverktyget För mer information kontakta: Petra Hasselqvist, Sveriges Kommuner och Landsting Projektledare Infektionsverktyget Tel : +46 (0)76-766 77 52 petra.hasselqvist@skl.se Åke Rosandher, chef Center för eHälsa i samverkan Tel : +46 (0)70-57 19 374 ake.rosandher@cehis.se

1177.se - Sveriges bästa offentliga sajt 2011

2011-11-16T10:41:35+00:00

Det finns något storslaget över det uppdrag som 1177 har tagit sig an!

"Det finns något storslaget över det uppdrag som 1177 har tagit sig an: Att både guida till rätt vårdcentral eller sjukhus och informera om såväl sjukdomar som symptom. Med funktioner hela vägen från varför man har ont i tummen till möjligheten att jämföra kvaliteten på olika vårdcentraler är det här en sajt som verkligen tar det bästa från Vårdsverige till webben. Och det görs på ett riktigt modernt sätt." Så lyder Internetworlds motivering till varför 1177.se, vid den årliga tävlingen ”Sveriges 100 bästa sajter”, valdes till Sveriges bästa offentliga sajt 2011. 1177.se – landstingen och regionernas gemensamma webbplats för råd om vård - tog hem utmärkelsen i konkurrens med Omvård, Systembolaget, Socialdemokraterna och Röda Korset. - Ett fantastiskt arbete har utförts kring utvecklingen av nya 1177.se. Detta ger ännu mer inspiration för det fortsatta arbetet säger Åke Rosander chef för Center för eHälsa i samverkan, CeHis. Sajterna har bedömts utifrån följande fem kriterier: Utvecklingskraft – vad har hänt sedan förra året? Innehåll – kundnytta och kvalitet. Öppenhet – nyttjar nätets dynamik, som kopplingar till sociala medier, api:er, inlogg via till exempel open id eller Facebook. Form och funktion – design och navigering. Affärsutveckling – nytänkande, har hittat nya affärer och är innovativ. 1177.se är en tjänst som Inera AB utvecklar på uppdrag av CeHis. Nytt senaste året är att 1177.se anpassas automatiskt beroende på var man bor och man får nyheter, information och länkar till de e-tjänster som är aktuella i det egna landstinget eller regionen. Så att man enkelt kan kontakta vården via webben. Utvecklingen av 1177.se sker inom ramen för den handlingsplan som Sveriges Landsting och regioner har antagit för arbetet med e-hälsoutveckling under 2010-2012. Internet World Inera AB 1177.se - kampanj: sprid numret till alla du känner! För mer information kontakta: Sofie Zetterström, programansvarig Invånartjänster Inera AB Tel : +46 (0)8-452 71 67 sofie.zetterstrom@inera.se Åke Rosandher, chef Center för eHälsa i samverkan Tel : +46 (0)70-57 19 374 ake.rosandher@cehis.se

Nationell kampanj om 1177

2011-11-14T09:39:14+00:00

Den 24 oktober startade den nationella kampanjen om 1177. Syftet med kampanjen är att öka allmänhetens kännedomen om telefonnumret 1177 sjukvårdsrådgivningen och webbplatsen 1177.se .

Den 24 oktober startade den nationella kampanjen om 1177. Syftet med kampanjen är att öka allmänhetens kännedom om telefonnumret 1177 sjukvårdsrådgivningen och webbplatsen 1177.se . Kampanjen riktar sig i första hand till småbarnsföräldrar med barn i åldrarna 0-5 år. Småbarnsföräldrar ska få information om att de snabbt och dygnet runt kan få råd om vård via telefon och webb. Många gånger hamnar barn som inte är akut sjuka på barnakuten och andra som behöver komma till akuten hamnar på vårdcentralen. För att så många som möjligt ska komma rätt i vården genomförs därför kampanjen riktad till småbarnsföräldrar. Den nationella kampanjen pågår till och med december 2011. Den kommer även att synas under 2012 i många landsting och regioner form av olika regionala informationsinsatser. Läs mer

Deltagarrekord på årets konferens om Nationell eHälsa!

2011-10-31T14:22:53+00:00

Ett stort tack till dig som deltog vid årets konferens om Nationell eHälsa den 27 oktober oavsett om du fanns med direkt på Münchenbryggeriet eller om du deltog via livesändningen.

Ett stort tack till dig som deltog vid årets konferens om Nationell eHälsa den 27 oktober, oavsett om du fanns med direkt på Münchenbryggeriet eller om du deltog via livesändningen. Det stora intresset för e-hälsofrågor märktes både genom det stora antalet deltagare och framförallt genom den bredd och entusiasm som visades upp under konferensens alla delar. Årets huvudfokus - eHälsotjänsterna Ett dagsaktuellt huvudprogram kompletterades med parallella djuplodande miniseminarier. Årets huvudfokus, användandet och spridningen av e-hälsotjänsterna, beskrevs inte bara i de olika seminarierna, utan visades handgripligen vid de många demostationerna i Levande verkstad. Intresset för att själv testa och lära sig hur tjänsterna verkligen fungerar var mycket stort. Många idéer vandrade också vidare mellan deltagarna under eftermiddagens workshops. Juristakuten ett välkommet inslag Miniseminariet med flest deltagare behandlade juridik, inte ett nytt ämne men högaktuellt på årets konferens. Juristakuten, där deltagarna kunde diskutera sina juridiska frågor runt eHälsa med specialister på plats, visade sig också fylla ett uppdämt behov med många och långa dialoger. Konferensens presentationsmaterial Liksom tidigare år är det många som vill ta del av dagens innehåll och inom kort kommer du här att kunna läsa en summering av dagen och ladda ner föreläsarnas presentationer. Du kan redan nu se de livesända seminarierna i repris. Livesända seminarierna i repris

Vad är en gemensam informationsstruktur?

2011-10-11T13:44:14+00:00

Det är naturligtvis en struktur där vi kan lagra information, om t.ex. patienter, på ett sådant sätt att alla ska förstå och uppfatta informationen på samma sätt.

Det är naturligtvis en struktur där vi kan lagra information, om t.ex. patienter, på ett sådant sätt att alla ska förstå och uppfatta informationen på samma sätt. Fram till nu har fokus varit på innehållet, t.ex. mätvärde, datum, enhet. Det mesta av detta grundarbete är klart och nu är det dags att ta nästa steg. Innehåll och sammanhang - en processorienterad tillämpning av den nationella gemensamma informationsstrukturen - Det finns ytterligare en viktig dimension, och det är i vilket sammanhang informationen samlades in, förklarar Karl-Henrik Lundell, Barnläkare och verksamhetsexpert i CeHis arkitekturledning och som leder projektet Gemensam informationsstruktur för vård och omsorg - tillämpning kvalitetsregister. För att veta om informationen vi ser är relevant måste vi också veta varför den samlas in, vad handlade vården om när provet togs eller frågan ställdes? Det är först då vi kan avgöra om information vi får presenterad från tidigare är användbar eller inte. Det är denna dimension vi nu adderar för att den nationella gemensamma informationsstrukturen äntligen kan komma att införas och bli till verklig nytta i verksamheten. Processorienterat Projektet Gemensam informationsstruktur för vård och omsorg har tre perspektiv på informationsstrukturen. För det första ska informationen struktureras så att den följer patienten genom hela vård- och omsorgskedjan processorienterat och alltid med sammanhanget klart samt med patientens vårdbehov i fokus. När man dokumenterar sammanhanget blir det också mycket lättare att återanvända informationen för uppföljning, man vet att informationen kommer från samma kontext. Uppföljningen är det andra perspektivet. Det tredje är att mallen utgör ett kunskapsstöd för vården, ett verktyg för kunskapsstyrning. Dubbelregistrering Dokumentationsmallarna är uppbyggda så att de automatiskt talar om vad kunskapen säger att man bör göra. Det sker bl.a. genom de fördefinierade aktiviteter som ska dokumenteras i mallarna och de förval som finns i svarsalternativen. Genom att strukturen ligger fast så kommer en del av informationen som efterfrågas i mallen att redan vara ifylld i tidigare processteg, där information redan finns registrerad. - Att slippa dubbelregistrering är en av de saker som kommer att ge mest tid över för personalen, förklarar Karl-Henrik Lundell vidare. Samtidigt tummar vi inte på ansvaret, det krävs alltid en kvittens på all information från den som fyller i mallen, även på den förstrukturerade informationen. Den tydligare strukturen på information där också sammanhanget är angivet gör det också enklare och säkrare att föra vidare informationen till olika register. Första kliniska processen Man är just nu i full gång med att prova strukturen och tankarna på den första kliniska processen, kronisk hjärtsvikt, som en del i konstruktions- och valideringsarbetet för modellen. I slutet av oktober fortsätter man med nästa kliniska process, för patienter med diabetes. - Vi har jobbat i nära 5 år med att få ihop allt det här i en och samma struktur: dokumentation, uppföljning och kunskapsstöd. Därför känns det verkligen spännande när vi nu för första gången provar strukturen ute i den kliniska vekligheten, säger en glad Karl-Henrik Lundell. Planen är att täcka in alla de kliniska processerna av nationellt intresse, och då talar vi om kanske 100 olika processer, vilket jag uppskattar kommer att ta ungefär 3-5 år. Internationell standard Under oktober kommer en draft till en ny internationell ISO standard för grundbegreppen inom vård och omsorg att presenteras. Den överbryggar de tidigare motsättningarna som funnits mellan de amerikansk och europeisk standarderna inom området och är mer processorienterad. De dokumentmallar som används i projektet är baserade på denna ISO standard. Införandet av sammanhang som parameter kommer att innebära att dagens leverantörer av journalsystem måste revidera/komplettera sina system. - Men det är egentligen inget nytt för dem, det är en internationellt känd teknik och leverantörerna har redan provat på denna i ett tidigare projekt, förklarar Karl-Henrik Lundell vidare så jag tror inte det kommer att bli något stort problem för dem. När vi får dessa dokumentmallar implementerade kommer Sverige att vara ett av de länder, om inte det landet, som ligger närmast de internationella standarderna inom området. Oanad potential Just nu är arbetet fokuserat runt kvalitetsregistren, men i förlängningen kommer all dokumentation som är kopplade till processerna inom vård och omsorg att vara strukturerad på samma sätt. - Det här är bara i sin linda. När personalen ute i vården och omsorgen märker nyttan i form av högre kvalitet, mer tid för patienter och ökad trygghet i sina roller, då är jag övertygad om att det formligen kommer att explodera. Jag har arbetat med kvalitet i vård och omsorg i över 30 år. Jag ser att om vi kan kombinera ett processorienterat arbetssätt ute i verksamheten tillsammans med dessa dokumentmallar som ger både dokumentation, uppföljning och kunskapsstöd, då finns en oanad potential, avslutar Karl-Henrik Lundell. För mer information kontakta: Karl-Henrik Lundell, Center för eHälsa i samverkan Barnläkare och verksamhetsexpert Arkitekturledning Tel : +46 (0)70-550 05 18 karl-henrik.lundell@lj.se Nils Schönström, Center för eHälsa i samverkan Ansvarig verksamhetsarkitektur, Arkitekturledning, Tel : +46 (0)70-645 28 45 nils.schonstrom@cehis.se