Checklistan skall ses som ett stöd vid upprättande av kravspecifikation för IT-stöd rörande krav på informationssäkerhet som finns grundlagda i PDL och SOSFS 2008:14.

Införandeprocess och stödmaterial för Nationell Patientöversikt NPÖ.

Vid IT i vården-dagen den 8 december 2011 gjorde Anette Thalén och Lars Palmberg en presentation av projektet Mina Hälsotjänster.

Rapporten beskriver behov och nytta av att hålla ihop informationen avseende sammanhållna kärnprocesser inom vård och omsorg, med utgångspunkt i individens perspektiv. Syftet är att ge underlag för specifikation av IT-tjänster för att möjliggöra detta.

Det regelverk som beskrivs i VITS-boken ska tillämpas och vara styrande för de projekt och förvaltningsobjekt som utvecklar och förvaltar IT-tjänster inom ramen för CeHis.

Bilaga 2 innehåller en forskningsöversikt och litteraturanalys som har gjorts i samband med Din journal på nätet delrapport 1. Rapporten beskriver ”Invånarnas behov av och önskemål om att ta del av sin journal via internet”, kunskapsläget kring invånarnas behov och frågeställningar om hur, vad och när man vill ta del av sin journal via internet.

Bilaga 1 innehåller den webbenkät som har gjorts i samband med Din journal på nätet delrapport 1. Rapporten beskriver ”Invånarnas behov av och önskemål om att ta del av sin journal via internet”, kunskapsläget kring invånarnas behov och frågeställningar om hur, vad och när man vill ta del av sin journal via internet.

I delrapport 1 ”Invånarnas behov av och önskemål om att ta del av sin journal via internet” beskrivs kunskapsläget kring invånarnas behov och frågeställningar om hur, vad och när man vill ta del av sin journal via internet. Innehållet bygger dels på erfarenheter från projekt i Sverige och andra länder där man redan prövat att lägga ut journalinformation på nätet, dels på egen, ny insamlad kunskap.

För att det ska gå identifiera vilka regelverk och processer som gäller för olika typer av eTjänster måste de kategoriseras ur flera perspektiv.

Projektplan för Mina hälsotjänster som är ett projekt för ökad patientmedverkan. I framtiden kommer eHälsa att i allt högre grad fungera som ett nav inom hälso- och sjukvården och öka invånarnas möjlighet att ta ansvar för sin egen hälsa.

Presentation av Patrik Sundström, jurist CeHis vid Nationell eHälsokonferens 111027. En framgångsrik eHälsa och en högkvalitativ vård och omsorg förutsätter att vi har rätt information på rätt plats i rätt tid. Vilka legala möjligheter och hinder har vi för ett sådant informationsutbyte? Under Nationella eHälsodagen fanns Vad, hur och med vems uppgifter det får ske?

National eHealth is about how all societal actors can come together to improve information management within the healthcare and social services for the benefit of the patient, the staff and decision-makers throughout the sector.

SAD - Systemarkitekturdokument är ett dokument som beskriver den tekniska arkitekturen för Infektionsverktyget.

Den här rapporten beskriver Vårdgivarbegreppet enligt Patientdatalagen.

RIV står för ”Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg”. Detta är en mall som tillhör dokumentet “RIV 2.1, bilaga 4.2”.

RIV står för ”Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg”. Dokumentet är en bilaga till huvuddokumentet “RIV 2.1 Anvisningar” som innehåller information om hur man beskriver verksamhetens behov av funktionalitet, information, säkerhet och tekniska krav. Avsikten med huvuddokumentet och denna bilaga är att fungera som en praktisk vägledning för projekt, projektledare och modelleringsledare som ska ta fram en RIV-specifikation.

Nationell Informationsstruktur: Generisk processmodell, vård och omsorg:

Denna vägledning/mall är avsedd för kartläggning av specifika kliniska processer, med fokus på informationsinnehåll och informationsstruktur. Den utgår från Nationell Informationsstruktur (NI) och tillämpar samtliga NI:s modeller - process-, flödes-, begrepps- och informationsmodeller - och följer stegen i processmodellen.

Dokumentation av verksamheten och dess informationsbehov för Infektionsverktyget.

Specifikationen innehåller begreppsmodellering endast för de begrepp som finns i patientdatalagen och som är relevanta för säkerhetstjänsterna, inklusive de egenskaper och regler som krävs för en behörighets/rättighetsstyrning.

Personuppgiftsbiträdesavtal

Avslutningsmöte Barnhälsodata110620. Resultatredovisning av RIV-specifikation avseende processmodell utifrån nationell informationsstruktur, flödesmodell samt informationsmodell.

Pilotprojekt Länsnod har bedrivits som ett samarbete mellan VästKom (för kommunerna i Västra Götaland) och Västra Götalandsregionen. Projektet pekar på att det inte är tillräckligt att höja kvaliteten på folkbokföringsuppgifterna endast genom automatiserade transaktioner. Det behövs också rutiner, processer och principer för hur hanteringen skall ske för att uppnå bättre kvalitet.

Pilotprojektet Gemensam plattform och systemförvaltning är genomfört i samverkan med Regionförbundet i Kalmar län. Delprojekten ”Användningsfall” och ”Teknisk plattform” har gjort djupgående analyser och konkretiserat dessa i reella och väl dokumenterade tester. Båda delprojekten pekar på en arkitektur och infrastruktur som möjliggör säkert och kontrollerat informationsutbyte över huvudmannagränser. Modellen för gemensam systemförvaltning höjer säkerheten i systemen, och utgör en modell för samverkan kring personella resurser. Den är juridiskt prövad och kan komma att etableras i ett bredare perspektiv.

Pilotprojektet Identitetsdata och samverkanslager har utförts i samverkan med Region Skåne och Kommunförbundet i Skåne. Projektet har medfört att Informationsutbyte av BHD/SHD mellan huvudmän inom Region Skåne – Skånes kommuner – Friskolor kommer att ske med Internet som kommunikationsbärare. Huvudinriktningen för samtliga 33 kommuner i Skåne är att utveckla, standardisera och kvalitetssäkra kommunikation över Internet som en generell och strategisk kommunikationsbärare också vid externt informationsutbytet med medborgare och utförare.

Pilotprojektet Flora har genomförts i samverkan med IT-Forum i Stockholm. Projektet belyser flera viktiga aspekter som berör behörighetshanteringen och visar på metoder och principer som kan förse verksamhetssystemen med korrekta uppgifter om vem som kan ges tillgång till sekretessbelagd information. Projektet har bland annat identifierat olika egenskaper/attribut som behöver finnas samt definierat hur separering av behörighetslogik kan åstadkommas. Resultatet pekar på att för att lyckas med införande av en separerad roll och behörighetshantering krävs stor medverkan från verksamheten och ett långsiktigt strukturerat tillvägagångssätt.

Pilotprojektet Federation har genomförts i samverkan med kommunförbundet Västmanlands kommuner och Landsting. Projektet beskriver hur identiteter och behörigheter kan hanteras över organisationsgränserna utifrån en regionfederativ modell med utgångspunkt från respektive organisations egna katalog- och behörighetskontrollsystem. Federationen möjliggör distribuerad identifikation, autentisering och behörighetskontroll över organisationsgränser. Federationen ger deltagarna tillgång till de applikationer som är publicerade via den federativa domänen.

Tabellverk för de referenskurvor som används för bedömning av längd- och vikttillväxt inom hälso- och sjukvården för barn och unga. Tabellverket bygger på en forskningsstudie över tillväxten hos barn i Sverige födda 1981, den s.k. Örebro -81-referensen. Tabellverket utgörs av 8 st excelfiler med tillhörande förklaringar.

Metodbeskrivning som handlar om normativa tillväxtkurvor baserade på ett riksrepresentativt material inhämtat ur journaler från barnhälsovård och skolhälsovård. Det omfattar ca 3500 barn födda år 1981, där antalet ingående barn skiftar något beroende på vilken utfallsparameter som beaktas. Materialet är rikstäckande med ett urval verkställt av SCB där varje län i Sverige är representerat.

Informationsmodell för barn- och skolhälsovård.

Verksamhetsorienterad domäninformationsmodell för barn- och skolhälsovård.

Detta dokument tydliggör verksamhetens krav på vad som ska utgöra strukturen för den gemensamma kärnan av information. Syftet med dokumentet är att beskriva innehållet i den gemensamma informationsstrukturen på ett sätt som är begripligt för verksamhetsföreträdare som inte är modellexperter. Samtidigt utgör denna dokumentation en bakgrundsbeskrivning för ITspecialister. Denna verksamhetsdokumentation innehåller beskrivning av verksamheten i form av målmodell, flödesmodell och användningsfall samt referenser till den nationella informationsstrukturen (NI); beskrivning av informationsutbyten mellan de viktigaste berörda parterna; verksamhetsinformationsmodell (V-DIM); termer och definitioner; klassifikationer och kodverk.

Sammanfattning av lämplighet och användbarhet i klassifikationssystemet ICF-CY inom barn och skolhälsovården (steg 1-4). Både styrkor och svagheter med att använda ICF-CY presenteras i sammanfattningen.

Lägesinformation om arbetet med analys av informationsinnehåll, begrepp och termer. En rapport kommer att redovisas hösten 2011. Resultatet omfattar en precisering av informationsinnehållet inom BHV och SHV men även den information som överförs från förlossningsvården. Mappningen till ICF-CY har reviderats och vid behov kompletterats. För att ta ställning till om barnets hälsoutveckling inom ett specifikt hälsoområde (t ex hud, kan färger) är normal respektive om det förekommer avvikelse, har arbetsgruppen preciserat informationsinnehållet.

Beslutad av SKL:s styrelse den 17 juni 2011

Beslutad av SKL:s styrelse den 17 juni 2011

Tabellverk för de referenskurvor som används för bedömning av längd- och vikttillväxt inom hälso- och sjukvården för barn och unga. Tabellverket bygger på en forskningsstudie över tillväxten hos barn i Sverige födda 1981, den s.k. Örebro -81-referensen.

2011års rapport kring landstingens/regionernas arbete med eHälsa, framtagen av SLIT (Landstingens IT-strateger/IT-chefer). Årets rapport innehåller uppgifter kring IT-styrning, organisation och sourcing. Liksom fjolårets rapport ingår också en fördjupning relaterat till den nya patientdatalagen och hur den tillämpas i landstingen. Rapporten i sin helhet visar att landstingen fortsätter införandet av IT-stöd och att IT används i allt större omfattning inom vårdens kärnprocesser.

Bilaga till RIV - specifikation eRemiss etapp 1 V 1.0. I projektet Nationell eRemiss har ett antal statuspunkter i hanteringen av e-remisser identifierats och projektet lämnar förslag till kodverk för statuspunkterna (3.4 Terminologier, kodverk och identifierare i RIV-dokumentationen). Bilagan är en mer detaljerad beskrivning av statuspunkterna.

Rapporten beskriver i nuvarande omfattning endast på en hög nivå uppfyllande av styrande principer samt en framtida tänkbar lösning för utbyte av remisser mellan vårdgivare med hjälp av den nationella tjänsteplattformen.

Ramverksprojektet startades på uppdrag av CeHis i syfte att ta fram en sammanhållen strategi för hur kommande e-tjänster ska realiseras och samordnas för att en effektiv nationell utveckling och förvaltning ska kunna uppnås.

The epSOS Consortium Continues to Grow. On January 1st, 2011, eleven countries joined the ongoing epSOS project. The project team now consists of 47 beneficiaries from 20 EU Member States and three non-EU Member States.

Övergripande jämförelse för projektet eRemiss

Informationsmodell för projektet eRemiss

Begreppsmodell för projektet eRemiss.

Målmodell för projektet eRemiss.

Översikt remiss.

Rapporten beskriver verksamhetens behov av funktionalitet, information, säkerhet och tekniska krav för Nationell eRemiss.

Syftet med projektet Nationell Informationsstruktur för Standardiserade vårdplaner har varit att ta fram en referensmodell som beskriver informationsstrukturen för alla typer av standardiserade vårdplaner.

Målmodell standardiserad aktivitetsplan.

Skapa standardiserad vårdplan.

Använda standardiserad vårdplan.

Begreppsmodell standardiserad vårdplan.

Informationsmodell VDIM standardiserad vårdplan.

Ramverket beskriver CeHis organisation, roller, ansvar och beslutsordning.

Det nationella Barnhälsodataprojektet, som startades 2006, kom till för att möjliggöra informationsutbyte inom och mellan olika huvudmäns verksamheter och för register på såväl lokal som regional och nationell nivå. Det sista projektåret (2010) har projektet administrerats från Center för e-Hälsa i samverkan (CeHis). Rapporten ger avslutningsvis förslag på möjliga fortsättningsprojekt och förstudier.

VITS-bok – Regelverk till arkitektur för eHälsa i samverkan. S-boken sammanställer krav så att projekt och förvaltningsobjekt kan uppfylla de krav som vårdgivarna har att fullgöra avseende infosäkerhet i deras hantering av vårdinformation. S-boken Innehåller krav som vårdgivarna bör ställa på varandra för att uppnå tillräcklig säkerhetsnivå vid nyttjandet av gemensamma tjänster.

Denna reviderade och kompletterade rapport från mars 2011 redovisar det avslutande arbete som NEXT (Nationella expertgruppen för frågor om barns tillväxt) har bedrivit under 2009 och 2010. Rapportens första del utgörs av en sammanfattning av slutrapporten från 2009.

Modellavtal 1 riktar sig till de vårdgivare som avser att direkt anslutas till nationell IT-tjänst där Inera AB och/eller annan extern aktör hanterarpersonuppgifter för vårdgivarens räkning.

Modellavtal 2 riktar sig till vårdgivare som ansluts indirekt via annan direktansluten vårdgivare till nationell IT-tjänst där Inera AB, direktansluten vårdgivare och/eller annan externa part hanterar personuppgifter indirekt för ansluten vårdgivares räkning.

Slutrapport från projektet Patientdatalagen i praktiken. Ett projekt som syftade till att beskriva legala, organisatoriska och ansvarsmässiga konsekvenser av PDL. Rapporten kan användas som underlag för införande av IT-tjänster och BIF-tjänster nationellt, regionalt och lokalt.

Rådet beskriver hur listor över patienter som valt läkare/låtit bli att välja läkare ska betraktas.

En rapport från Socialstyrelsens projekt Nationell Informationsstruktur (NI). Syftet med rapporten är att ge projektets olika målgrupper en samlad bild av vård- och omsorgsverksamhetens villkor och förutsättningar, eftersom detta har utgjort en viktig grund i utvecklingen av den nationella informationsstrukturen (NI). Rapporten redovisar resultatet av den initiala delen av projektets verksamhetsanalys.

CeHis Arkitekturledning har gjort en förstudie om hur begreppet hälsoärende kan stödja både patientens och vårdens behov av att hålla samman information i sammanhållna processer. Hälsoärende är ett begrepp för det som håller samman information i en kärnprocess för en vård- och omsorgstagare, tvärs över organisatoriska enhetsgränser.

År 2010 utgjorde det fjärde året i landstingens gemensamma satsning på Nationell eHälsa. Dessutom utgjorde 2010 det första året i landstingens nya treåriga handlingsplan. Under 2010 har flera stora utvecklingsprojekt slutförts och övergår inför 2011 i förvaltning. Utvecklingspotentialen och behovet av att utveckla tjänster är dock fortsatt stort.

Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur. Denna introduktion till T-boken syftar till att öka förståelsen för hur en gemensam teknisk arkitektur är en av flera förutsättningar som krävs för att uppnå God Vård och för att realisera strategin för Nationell eHälsa.

Projektet Nationell eRemiss är ett projekt inom Center för eHälsas (CeHis) område Vårdtjänster. Det har som mål att ta fram specifikationer för att beskriva innehåll, process och begrepp för en nationell eRemiss och dess hantering.

Denna vägledning/mall för kartläggning av kliniska processer med fokus på informationsinnehåll och informationsstruktur utgår från den Nationella informationsstrukturen (NI). Vägledningen tillämpar samtliga NI:s modeller; process-, flödes- , begrepps- och informationsmodeller och följer stegen i processmodellen. NI:s modeller täcker all vård och omsorg och alltså även socialtjänst.

VGR-pilotens arbetsdokument per 110317: projektbeskrivning, projektdirektiv, projektplan, kommunikationsplan och delprojektplan för teknik och system.

Tandvården har bara i begränsad omfattning deltagit i arbetet med Nationell eHälsa, i varje fall på nationell nivå. Denna projektrapport vill visa på områden där tandvården skulle kunna delta, både på nationell och lokal nivå. Rapporten lämnar också förslag på hur arbetet med att integrera tandvården skulle kunna inledas.

RIV står för ”Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg”. Dokumentet innehåller anvisningar för hur man beskriver verksamhetens behov av funktionalitet, information, säkerhet och tekniska krav. Avsikten med dokumentet är att fungera som en praktisk vägledning för projekt, projektledare och modelleringsledare som ska ta fram en RIV-specifikation.

RIV står för ”Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg”. Detta är en mall som tillhör dokumentet “RIV 2.1 Anvisningar”.

RIV står för ”Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg”. Dokumentet är en bilaga till huvuddokumentet “RIV 2.1 Anvisningar” som innehåller information om hur man beskriver verksamhetens behov av funktionalitet, information, säkerhet och tekniska krav. Avsikten med huvuddokumentet och denna bilaga är att fungera som en praktisk vägledning för projekt, projektledare och modelleringsledare som ska ta fram en RIV-specifikation.

RIV står för ”Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg”. Detta är en mall som tillhör dokumentet “RIV 2.1, bilaga 4.1”.

RIV står för ”Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg”. Dokumentet är en bilaga till huvuddokumentet “RIV 2.1 Anvisningar” som innehåller information om hur man beskriver verksamhetens behov av funktionalitet, information, säkerhet och tekniska krav. Avsikten med huvuddokumentet och denna bilaga är att fungera som en praktisk vägledning för projekt, projektledare och modelleringsledare som ska ta fram en RIV-specifikation.

RIV står för ”Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg”. Detta är en mall som tillhör dokumentet “RIV 2.1, bilaga 5.1”.

Verksamhetsorienterad Tillämpad Informationsmodell (V-TIM) för kärnprocessen inom hälso- och sjukvård realiseras i form av arketyper. Arketyper är återanvändbara beståndsdelar, som presenterar definierade i V-TIM klasser, och används i olika typer av mallar. Dokumentet belyser både principiella strategiska frågor inom område för arketyp- och templatesutvecking samt kan ses som hjälpmedel inom detta område.

T-boken innehåller styrande principer, vägledande exempel och teknisk referensarkitektur för vård och omsorg. Vidare beskriver T-boken vilka förutsättningar som ligger till grund för nationell samverkan, bland annat i form av styrande principer och teknisk referensarkitektur underlättas arbete med att utveckla IT-stöd för sammanhängande vård och omsorg, på både regional/lokal och nationell nivå.

Syftet med dokumentet är att beskriva innehållet i en nationellt gemensam verksamhetsorienterad tillämpad informationsmodell (V-TIM), som ska kunna vara en utgångspunkt för alla typer av informationsutbyte inom hälso- och sjukvården.

Rapporten beskriver gemensam utveckling av informationshantering för Nationella Kvalitetsregister.

Vad blev resultaten i epSOS Projectathon – testtillfället där epSOS-länder testade att utbyta e-recept och patientöversikter med varandra? När kan svenskar hämta sina e-recept på apotek utomlands? Detta och mycket annat handlade presentationen vid SepSOS öppna informationsmöte om.

Beslut om standard för tillämpad informationsstruktur.

Introduktion i juridiska frågor kring Infektionsverktyget

Fokus för CeHis verksamhetsplan 2011 är på att fullfölja, införa och dra nytta av det som är påbörjat – snarare än att starta nya projekt. Planen bygger på landsting och regioners handlingsplan för utveckling av Nationell eHälsa.

CeHis expertgrupper inom verksamhetsarkitektur, informationsstruktur, teknisk arkitektur och informationssäkerhet har tagit fram en målbild för hur arkitekturen i de nationella projekten ska utformas. Till den kopplas en tydlig färdplan för hur målet ska nås. Syftet med målbilden är att fastställa en struktur för hur de nationella eHälsolösningarna ska byggas.

CeHis expertgrupper inom verksamhetsarkitektur, informationsstruktur, teknisk arkitektur och informationssäkerhet har tagit fram en målbild för hur arkitekturen i de nationella projekten ska utformas. Till den kopplas en tydlig färdplan för hur målet ska nås. Syftet med målbilden är att fastställa en struktur för hur de nationella eHälsolösningarna ska byggas.

Presentation av fem powerpointbilder om Infektionsverktyget inklusive manus/bakgrundsfakta i kommentarsfältet under varje bild.

NEXT-gruppens arbete är en del av Sveriges Kommuner och Landstings Barnhälsodataprojekt vars syfte är att etablera en nationellt överenskommen modell för elektronisk informationshantering inom barn- och skolhälsovården. NEXT-gruppen har skrivit en rapport som handlar om att följa barns tillväxt i Sverige. Både för enskilda barn och från folkhälsosynpunkt är det av stor vikt att barns tillväxt (skallomfång, vikt, längd, BMI) kan följas på ett kvalitativt bra sätt inom barnhälsovård, skolhälsovård och barn- och ungdomssjukvård.

A presentation about V-TIM – the applied information model that is a framework for the “content and context” described for a clinical perspective and a result of national and regional projects. The presentation was made by Inger Wejerfelt, Chief health informatics officer CeHis.

A presentation about INFOstructure, Semantic Interoperability Stack, experiences and EN13606 Association (history, goals, website/wiki, statutes, actions). The presentation was made of Gerard Freriks

A presentation about what we are trying to achieve made by Nils Schönström MD PhD and Senior Advisor CeHis.

A presentation about the The Swedish eHealthapproach made by Dr Karl-Henrik Lundell.

A presentation about The Swedish eHealthapproach made by Håkan Nordgren, Head of National e-Health architecture board CeHis, MD .

A presentation about openEHR& EN13606 made by Thomas Beale.

A presentation about What open EHRoffers - in the big picture made by Thomas Beale.

A presentation about SNOMED CT - concept model attributes and archetype integrationand terminology binding made by Jessica Rosenälv (Expert in health informatics).

A presentation about reference archetypes made by Helene Broberg, (Expert in health informatics)

A presentation about Interdisciplinary Terminology for Health Care and Social Care in Sweden made by Bengt Kron.

A presentation about Business driven archetype development made by Jessica Rosenälv (Expert in health informatics).

Dokumentet ger en beskrivning av vilka data som piloterna ska leverera till den nationella delen av Infektionsverktyget.

Projektet Kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner har med hjälp av en expertgrupp från den medicinska professionen preciserat vilken information som vården behöver för att få bästa möjliga underlag till ett riktat förbättringsarbete i syfte att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI).

The Swedish county councils have February 14th, 2008, decided: “The path for the development of an applied information structure for the Swedish health care and welfare is to follow and apply the European standard effort and its recommendations.

A presentation about strategy archetypes made by Helen Broberg, Kristi Dahlman and Jessica Rosenälv (Experts in health informatics).

A presentation about strategy archetypes made by Helen Broberg, Kristi Dahlman and Jessica Rosenälv (Experts in health informatics).

A presentation about National Information Structure, made in Copenhagen 20100825 by Jessica Rosenälv, expert health informatics officer, Center for eHealth in (Sweden CeHis)

Expertgruppen informationsstruktur har utarbetat en ordbok, TIS lilla ordbok, för de ord som ofta förekommer i samband med expertgruppens nationella arbete.

För att hålla reda på olika identifierare och kodverk som används inom svensk vård och omsorg krävs att de säkert ska kunna identifieras. Det system som vanligtvis används är OID (Object Identifier). Rapporten beskriver bakgrund och rutiner för OID och hur regioner, landsting och kommuner ansöker om detta hos Arkitekturledningen (AL) vid CeHis.

Genom projektet TIS (Tillämpad informationsstruktur – en expertgrupp inom Arkitekturledningen inom CeHis) har V-TIM (Verksamhets tillämpad informationsmodell) skapats med fokus på den information som behövs för NPÖ (Nationell patientöversikt) och BIF (Bastjänster för informationsförsörjning). Rapporten beskriver informationsfödet, verksamhetsmodell för V-TIM, klasser och attribut, termer och definitioner, klassifikationer, kodverk och identifierare.

Genom projektet TIS (Tillämpad informationsstruktur) har V-TIM (Verksamhetstillämpad informationsmodell) skapats med fokus på den information som behövs för NPÖ (Nationell patientöversikt) och BIF (Bastjänster för informationsförsörjning).Rapporten belyser bland annat informationsflöde, verksamhetsinformationsmodell, klasser och attribut, termer och definitioner, klassifikationer, kodverk och identifierare.

Arkitekturledningens expertgrupp Tillämpad Informationsstruktur har granskat informationsstrukturen i Informationsspecifikation, Verksamhetsdokumentation av informationsutbytet mellan Försäkringskassan och vården: V-MIM för FK 7263 samt elektronisk
ärendekommunikation.

Arkitekturledningens expertgrupp Tillämpad Informationsstruktur har granskat Vårdens information i Folkbokförings RIV Informationsspecifikation, Verksamhetsdokumentation för VIF.

Arkitekturledningens expertgrupp Tillämpad Informationsstruktur har granskat RIV Informationsspecifikation, Verksamhetsdokumentation för Varningsinformation etapp 2.

Arkitekturledningens expertgrupp Tillämpad Informationsstruktur har granskat RIV Informationsspecifikation, Verksamhetsdokumentation för HSA Struktur och innehåll, version 3.4.

Den 14 februari 2008 tog CeHis styrelse (tid. Beställarledningen vid SKL) beslut om att inriktningen för arbetet med Verksamhetsorienterad Tillämpad Informationsmodell (V-TIM) i den svenska vården och omsorgen är att följa och tillämpa den europeiska standardansatsen EN 13606 (EHRcom) och dess rekommendationer.

Ansvar och roller måste tydligt vara fastställt för utformning, förankring, beslut, förvaltning och tillgång till arketyper, templates och queries. I annat fall finns inte förutsättningar för nationell enhetlighet i dessa frågor.

2010 års rapport kring landstingens/regionernas arbete med eHälsa, framtagen av SLIT (Landstingens IT-strateger/IT-chefer). Årets rapport innehåller bland annat fördjupning relaterat till den nya patientdatalagen och hur den tillämpas i landstingen. Rapporten i sin helhet visar att landstingen fortsätter införandet av IT-stöd och att IT används i allt större omfattning inom vårdens kärnprocesser.

Presentationen beskriver de fem arbeten som behöver koordineras. I centrum finns målbilden för Nationellt IT-stöd i vård och omsorg. De övriga fyra delarna består av IFK 2 projektet, departementets översyn av kvalitetsregister, kunskapsstyrning/beslutsstöd SKL, Nationell referensinformationsstruktur.

Rapporten beskriver gemensam utveckling av informationshantering för Nationella Kvalitetsregister.

Slutrapport från projektet Patientdatalagen i praktiken - modellering. En fortsättning på etapp 1. Syftet var att beskriva den information som ska hanteras för det gemensamma regelverket, med de nya termer och begrepp som PDL tillfört. Dessa ska sedan analyseras och beskrivas i en begreppsmodell och därefter i en informationsmodell. OBS! Rivspecifikation till slutrapport är ännu inte klar.

The National High-Level Group for e-Health has drawn up and agreed on a set of basic principles for national collaboration on ICT development in the health care sector. These are intended to support the continued development and renewal of the health care and social services.

A presentation of the Swedish strategy and its relation to standards made by Dr Karl-Henrik Lundell.

A presentation of Swedish National Strategy for eHealth made by Håkan Nordgren, MD, Headof Swedish National Archetectural Board.

Utredningen beskriver vilka dokument som vårdgivaren måste signera. Vårdgivaren kan besluta om undantag från kravet på signering (med undantag för de uppgifter som nämns i första stycket i 4 kap 4§ SOSFS 2008:14). Dessa undantag ska framgå av vårdgivarens rutiner
för hantering av patientjournaluppgifter.

Utredningen beskriver vilken information som behöver tillföras logg, för att sedan ingå i analys av logg.

Arkitekturledningens grupp för Säkerhetsarkitektur (AL-S) har på uppdrag av Centrum för e-hälsa (Cehis) tagit fram en genomlysning av lagstiftningens krav och den praktiska tillämpningen hos vårdgivare. Dokumentets syfte är att tjäna som vägledning för vårdgivare.

Increased mobility, freer choice of care provider and greater specialisation in care mean that patients today often have contact with several different care providers (principals), each of which registers and stores its records locally. The National Patient Summary service now makes it possible for authorised health care and social services staff, with the consent of the patient, to access care information that has been registered with other county councils, municipalities or private care providers.More actors being able to access the same information creates more efficient and safer care.

Ökad rörlighet, friare vårdval och större specialisering inom vården gör att patienter idag ofta har kontakt med flera olika vårdgivare (huvudmän), som var och en registrerar och förvarar sin journalinformation lokalt. Tjänsten Nationell Patientöversikt gör det nu möjligt för behörig vård- och omsorgspersonal att med patientens samtycke ta del av vårdinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. När fler kan ta del av samma information skapas en mer effektiv och säker vård.

Syftet med ”VIT-bokens tekniska arkitektur” är att beskriva principer för uppbyggnad av den nationella arkitekturen i form av en teknisk referensarkitektur samt användningsfall med ett tekniskt perspektiv på realisering. Detta ska underlätta för nationella projekt att leverera IT-tjänster som uppfyller kraven på ett förutsägbart sätt.

Rapporten beskriver behovet av en nationell ordinationsdatabas som innehåller alla förskrivningar, ordinationer och expedieringar som görs inom svensk hälso- och sjukvård samt apotek. För att belysa dagens problematik när det gäller åtkomst till aktuell information om patienters läkemedelsbehandling har utgångspunkten vid granskning av lagstiftningen varit sex patientfall.

Rapporten består av två delar, dels den nya strategin för Nationell eHälsa samt en lägesrapport för 2010. Den del som handlar om strategin beskriver det nästa steget och de nya förutsättningarna för det nationella eHälsoarbetet. Lägesrapporten beskriver både kommunernas och landstingens genomförande av strategin och den utveckling som sker inom respektive insatsområde.

Faktablad om integrationsavtal för BIF. Vem erbjuds ett integrationsavtal? Vad omfattar ett integrationsavtal? Hur kan testmiljö utnyttjas? Hur sker beställning och avtalstecknande?

Faktablad om Bastjänster för informationsförsörjning, BIF som är en nationell säkerhetsinfrastruktur för vård och omsorg med syfte att säkra patienternas integritet men också nya möjligheter till bland annat sammanhållen journalföring. Tjänsterna utgör en osynlig men nödvändig grund för vården och omsorgens IT-stöd såväl lokalt, regionalt som nationellt.

Under BIF-dagen (Bastjänster för informationsförsörjning)  20090319 gjorde Jessica Isegran en presentation om BIF och dess nio tjänster. För att visa hur de olika tjänsterna kan användas berättade Jessica även om olika scenarion.

Under BIF-dagen (Bastjänster för informationsförsörjning)  20090319 gjorde Kjell Allerstedt en presentation om BIF och Patientdatalagen som ersätter patientjournallagen och lagen om vårdregister.

Under BIF-dagen (Bastjänster för informationsförsörjning)  20090319 gjorde Eva Leach Elfgren och Björn Strihagen en presentation om Nationell Patientöversikt (NPÖ). Hur ser tidplanen för NPÖ ut? BIF i NPÖ, till vad och varför? Detta är ett par av de frågor som belystes.

Under BIF-dagen (Bastjänster för informationsförsörjning)  20090319 gjorde Ulf Gingby, Sjukvårdsrådgivningen, Charlotte Grönlund, Logica en presentation om varför utbildning är det avgörande steget för framgång.  Vad är syftet med BIF utbildning? Vem behöver BIF utbildning? Hur ser BIF utbildningspaket ut? Detta är några av de frågor som behandlades.

Under BIF-dagen (Bastjänster för informationsförsörjning) 20090319 gjorde Charlotta Erlandsdotter-Berglund en presentation om hur BIF acceptanstestas. Mål/syfte med acceptanstest, olika typer av test, verktyg och testmiljöer är några av de saker som presentationen belyser.

Denna delrapport är en kartläggning av den integration av PiDos i journalsystemen, som planeras, pågår eller har genomförts. Kartläggningen omfattar i första hand status, tidplaner och önskemål/krav. Utredningen ska också belysa möjligheter med ett framtida ApoDos-sortimentsregister i SIL (Svensk Informationsdatabas för Läkemedel).

Denna delrapport beskriver en kartläggning av förutsättningarna och användarnas uppfattning kring befintliga läkemedelslistor i de större journalsystemen ur ett verksamhetsperspektiv.

Syftet med rapporten är att ur medicinsk synvinkel ställa nationella krav på det system som ska tas fram för att uppnå en gemensam ordinationslista per patient.

Rapporten beskriver vision och målbild för IT i framtidens vård och omsorg. Vidare beskrivs insatsområden för samarbete och samordning på nationell nivå.

Rapporten ger en översiktlig bild av de aktiviteter som pågår under 2007. Den nationella IT-strategin presenterades mars 2006 och rapporten beskriver de kraftansamlingar som gjorts för att förverkliga den gemensamma visionen om en ändamålsenlig och effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg med hjälp av IT.

Rapporten beskriver läget under 2008 och i framtiden. Vidare beskriver pågående arbete inom insatsområdena, internationellt samarbete samt hur en samverkan växt fram mellan kommuner, landsting och privata vårdgivare. Hur fort kommer genomförandet av IT-strategin att gå? När kommer nyttan att synas?

Rapporten beskriver läget under 2009 och i framtiden. Vidare beskrivs hur långt arbetet med genomförandet av IT-strategin har kommit i hela landet, IT-samverkan mellan landstingen och kommunerna och även EU-samarbete och internationell samverkan.

Presentation om Landstingens och regionernas handlingsplan för utveckling och förvaltning av gemensamma eHälsotjänster under 2010-2012

Under seminariet ”Hur tar vi oss mot målen” på årets Vitaliskonferens beskrev Åke Rosandher chef, Center för eHälsa i samverkan att arbetet med den nuvarande handlingsplanen för 2010-2012 nu blir mer konkret.

Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Vårdföretagarnas tidning om framstegen inom den nationell IT-strategin.

Landstingens och regionernas gemensamma handlingsplan för 2010-2012 beskriver arbetet med att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg