Grunden för nationell IT-utformning

För att bidra till en nationell samverkan kring en enskild individ/patient och dennes behov över huvudmannagränser behövs en gemensam grund för IT-stödens utformning – en nationell arkitektur att stå på och utgå ifrån vid förverkligande av vårdens IT-stöd.

Arkitekturen ska spegla verksamhetens mål, strategier och behov samt hur verksamheten får stöd av en enhetlig informationsstruktur och en ändamålsenlig teknisk arkitektur. En utgångspunkt för arkitekturen är att vi under överskådlig tid kommer att fungera i en federativ miljö där sjukvårdshuvudmännen har sina egna IT-lösningar för vården. Dessa ska kunna samverka med ändamålsenliga nationella lösningar som håller samman informationen i patientens vårdprocess, ge möjlighet till en nationell uppföljning av vårdens utfall som underlag för kunskapsstyrning samt ge patienten möjlighet att aktivt delta i sin vård. Samtidigt ska informationshanteringen vara säker så att patientens integritet bibehålls.

Uppdraget är att forma den nationella arkitekturen för vården. Arkitekturen uttrycks i en ”stadsplan” och ett regelverk som styr framtagandet av de nationella lösningarna. Regelverket tillhandahålls i den så kallade VIT(S)-boken.

Arkitekturen uttrycks i ett EA-koncept i fyra perspektiv:

• Verksamhetsarkitektur
• Informationsstruktur
• Teknisk arkitektur
• Säkerhetsarkitektur
  

Varje kompetensområde har en expertgrupp med representanter från landstingen. Utöver att forma arkitekturen och regelverket stödjer och granskas nationella projekt och förvaltningsobjekt enligt fastslagen granskningsprocess så att dessa följer den nationella arkitekturen.

Om arbetet

Arbetet i Arkitekturledningen har en strategisk och en operativ inriktning. I det strategiska arbetet tas en målbild fram för vårdens IT-stöd samt en färdplan för att nå målet. I målbilden anges vilka funktionaliteter som IT-stödet behöver ta fram på den nationella nivån för att kunna samspela med den regionala/lokala nivån.

Operativt publiceras ett regelverk som anger hur arkitekturen ska tillämpas inom områdena verksamhetsarkitektur, informationsstruktur, teknisk arkitektur samt säkerhetsarkitektur. När de olika nationella projekten planeras är arkitekturledningen rådgivande och följer upp och stödjer projekten under projekttiden. Mot slutet av projekttiden granskas projektet för att fastställa att man följt regelverket. På samma sätt stöds och granskas de olika nationella förvaltningsobjekten. I det operativa arbetet ingår också att samverka med externa parter och ett särskilt djupt samarbete sker med Socialstyrelsen avseende tillämpning av den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket. Samverkan kring landstingens regionala/lokala IT-lösningar är avgörande liksom samverkan med IT-leverantörerna.

Arkitekturledningen deltar endast undantagsvis i det direkta projektarbetet utom när det gäller några utredande projekt med direkt påverkan på regelverket som exempelvis Informationsstruktur för kvalitetsregister (IFK 2), Patientdatalagen i praktiken (PDLiP), Terminologibindningsprojektet med Socialstyrelsen och Projektet för standardvårdplaner. Därutöver har arkitektur och regelverk en förvaltande roll avseende framtagna regelverk och specifikationer.

Begreppet Hälsoärende

CeHis Arkitekturledning har gjort en förstudie om hur begreppet hälsoärende kan stödja både patientens och vårdens behov av att hålla samman information i sammanhållna processer. Vård och omsorg omfattar såväl hälso- och sjukvård som socialtjänst. Förstudien fokuserar på begreppet och dess tillämpning inom hälso- och sjukvård, där kärnprocesser utgörs av kliniska processer. Hälsoärende är ett begrepp för det som håller samman information i en kärnprocess för en vård- och omsorgstagare, tvärs över organisatoriska enhetsgränser. Begreppet har identifierats i Socialstyrelsens arbete med Nationell Informationsstruktur (NI). NI beskriver vård och omsorgs generiska kärnprocess, som initieras av en hälsofrågeställning och som syftar till att identifiera hälsorelaterade tillstånd och att åtgärda hälsoproblem.
 

Nyttan för användarna

Arkitekturen tar sin utgångspunkt i vårdprocessen och ger i enlighet med den stöd åt de olika användarna. En gemensam arkitektur gör det möjligt att hålla ihop vårdprocessen över huvudmannagränser samt att låta de olika aktörerna bidra till processens genomförande. Den som följer regelverket för uppbyggnad av IT-stödet ska vara förvissad om att man då också lever upp till de kommande föreskrifterna från Socialstyrelsen angående dokumentation av vårdprocessen. Arkitekturen gör det också möjligt att följa upp utfallet av vården hos olika huvudmän samt att återkoppla kunskapen i en kunskapsstyrd vård. Arkitekturen klargör samspelet mellan de nationella och de regionala/lokala delarna av det samlade IT-stödet. Den anger också en inriktning för IT-leverantörerna för den fortsatta utvecklingen av deras produkter till vården.